Gottegris
Jag har praktiserat det som storasyster Vimla lärt mig: Äta bajs!! Mmmums! Inte dumma knölar dom där havremopparna dumpar. I vanliga fall är dom frusna och tar jättelång tid att äta upp, men i helgen hade dom tinat och var mjuka vilket innebar att man kunde smälla i sig flera stycken på en nanosekund, innan matte hade hunnit flåsa dit och stoppa mig.
Etiketter: Gottegris
